Sitter och kollar på Debatt på Svt. Frågan som debatteras är huruvida dömda pedofiler ska hängas ut med namn och bild i media. En ypperligt svår fråga, menar jag, då det är två väldigt tunga argument som står mot varandra: möjligheten att skydda ett barn, eller flera, från att bli utsatta för övergrepp från pedofilen, mot risken att hänga ut en oskyldig person. En annan dimension menar jag är hur vi ställer oss till psykiskt sjuka människors ansvar för sina handlingar. Jag vet inte om alla pedofiler är psykiskt störda, det har jag inte kompetens att uttala mig om. Men en del är det säkerligen.
En person som blir uthängd med namn och bild löper sannolikt stor risk att bli allt från trakasserad till mördad. Tänk om han eller hon då är oskyldig? Eller har fått vård för sin störning, om en sådan finns, och inte längre utgör en risk? En person som begår ett sådant fruktansvärt brott i sin ungdom, kanske när han eller hon är 14 år gammal, och sedan faktiskt får vård och blir frisk, ska dennes liv vara förstört för all framtid? Jag är fullt medveten om att offret för brottet också kan få sitt liv förstört och det är absolut inget jag förringar eller bortser från. Men vi måste ändå fråga oss; kommer det faktum att ännu ett liv blir förstört förbättra situationen för offret? Tyvärr inte, tror jag, för skadan är ju redan skedd. Övergreppet redan begått. Det är som när man diskuterar dödsstraff; offrets anhöriga kommer inte att få tillbaka sin vän/syskon/son/dotter/mamma/pappa för att gärningsmannen döms till döden. Frågan blir densamma där; tjänar någon något på att ännu ett liv går till spillo?
Jag tycker inte att vi kan ta risken att hänga ut en oskyldig person som är dömd för pedofilbrott med namn och bild i tidningen, precis som jag inte tycker vi kan ta risken att döda en oskyldig med statens goda minne. Jag tror nämligen inte - och det här är viktigt - att effekten, d v s att risken för att personen skulle begå fler brott skulle minska, skulle bli tillräckligt stor. Jag tycker att vi ska spärra in dömda pedofiler och ge dem behövlig vård, så länge det behövs, vilket i vissa fall säkert är ett helt liv. Vi ska naturligtvis ha ögonen öppna och uppmärksamma personer som vi tycker beter sig konstigt och inte minst uppmärksamma barn som inte verkar må bra. Vi ska inte vara så rädda att göra vår plikt om vi är personer som arbetar med barn, nämligen att anmäla till sociala myndigheter om vi är oroliga för att det inte står rätt till med ett barn. Men jag tycker inte vi ska hänga ut människor som har begått allvarliga brott med namn och bild i tidningen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
2 kommentarer:
Någon uppmärksammade mig på att pedofili har blivit mycket vanligare i takt med att modeidealen har ändrats till att se ut som tunna småflickor. Jag tycker det här är intressant. På 1950-talet var det sexigaste som fanns en rejält kurvig Marilyn Monroe i storlek 44. Det var liksom inte så stor risk att förväxla hennes kropps med ett barns.
Men nu är knappt modellerna själva myndiga och ska dessutom raka bort allt kroppshår så att man inte kan misstänka dem för att ha kommit i puberteten. Har det nåt samband? Det är förstås mycket möjligt att pedofili bara har blivit mer anmält och uppmärksammat, och inte egentligen ökat sedan 1950-talet, men det är ändå värt att diskutera.
Sannerligen en fråga med många infallsvinklar.
En fråga som jag ställer mig gällande publicering av pedofilers namn och bild är hur detta även kan drabba pedofilernas offer. Redan idag finns ett kraftigt fokus på offren i mediernas bevakning av uppseendeväckande brott. Det finns tydligen ett stort intresse att få veta exakt vad offret blev utsatt för. Hur mycket spekulationer kommer det bli kring vilka barn som drabbats av just den pedofil som är namngiven med bild i tidningen?
Tydligen så har en norrländsk tidning publicerat namn och bild på en misstänkt mördare nyligen. Ansvarig utgivare debatterade i morse med Leif Silbersky i P1. Utgivaren menade (något förenklat) att tidningens läsare redan visste om detta via "ryktesspridning" och att publiceringen därmed inte var skadlig. (Hela denna debatt är en annan fråga.)
Min poäng är att debatten i P1 uppmärksammade mig på en publicering som inte var av något som helst intresse för mig innan. Nu kliar det däremot nästan i fingrarna - borde jag inte kolla in artikeln i den norrländska tidningen? Då kan jag ju få veta vem som begick det där otäcka brottet jag läst om på löpsedlarna... Finns inte en risk att samma sak händer vid publicering av pedofilers namn och bild? Att man genom publiceringen gör brotten till ett "allmänt intresse" och på så sätt skapar fler negativa effekter än positiva?
Skicka en kommentar